Arvskifte

Eftersom arvskifteshandlingen är ett enkelt civilrättsligt avtal är det ganska vanligt att arvingar försöker sköta arvskiftet själva. Det är förstås fullt möjligt. Om samtliga dödsbodelägare kan komma överens om hur arvet ska fördelas är det vanligt att man skriver arvskifteshandlingen på egen hand. 

Om det bara är en person som ska ärva övergår tillgångarna i dödsboet den ensamma arvtagaren när bouppteckningen registreras hos Skatteverket. I dessa fall behöver man inte komma överens om hur tillgångarna i dödsboet ska fördelas,  och man behöver heller inte skriva någon arvskifteshandling. 

Om det finns fler än en dödsbodelägare uppstår ibland situationer där inte alla är eniga om hur arvet ska fördelas. I värsta fall kan det skapas konflikter som varar en lång tid – helt i onödan. I dessa fall är det bra att få hjälp av en professionell jurist. 

Vid ett arvskifte behöver dödsboets tillgångar inklusive bankkonton ses över. När du kontaktar banken behöver arvskifteshandlingen som visar hur tillgångarna ska fördelas vara färdig och signerad av alla dödsbodelägare.

Att förbereda nödvändig dokumentation i förväg kan underlätta och påskynda arvsskifteprocessen vid banken.

Fördelning av tillgångar och utbetalning är sista steget i arvskiftet. Här är några steg som vanligtvis tas för att genomföra ett arvskifte:

·       Kontakt med banken: Ta kontakt med banken där den avlidna personen hade sina tillgångar. Det är en bra ide att först kontakta banken för att få information om vilka dokument och processer som krävs för att genomföra överföringar eller stänga konton.

·       Dödsbevis: För att inleda processen vid banken, kommer du behöva ett dödsbevis för den avlidna.

·       Arvsskifteshandling: Banken behöver en arvsskiftehandling. Det visar att samtliga dödsbodelägare är överens om fördelning av tillgångarna och vem som ska ärva vad. Därefter kan banken kan tillåta överföring.

·       Betalning av skulder och avgifter: Eventuella skulder och avgifter som inte har betalats behöver regleras innan överföringar kan genomföras.

·       Fördelning av tillgångar: När arvingarna enats om fördelning eventuella skulder har reglerats, kan banken hjälpa till med att överföra pengar eller stänga konton.

Arvskiftet i sig ska inte registreras hos Skatteverket eller någon annanstans. utan det är en handling dödsbodelägare emellan.

Bouppteckningen registreras hos Skatteverket och när den är registrerad kan arvskifte göras.

När alla dödsbodelägare har godkänt och signerat arvskiftet används avtalet för att exempelvis genomföra ägarbyte av fastigheter och vid hantering av den avlidnes ekonomiska tillgångar.

Det är dödsbodelägarna som gemensamt delar på ansvaret. Tillsammans beslutar de angående arvskifte och
dokumenterar fördelningen av tillgångar. Ibland händer det att oenigheter
uppstår och då kan man ansöka om en skiftesman för att komma vidare. Skiftesmannen
tar då över ansvaret för arvskiftet.

Det kostar i dagens läge 900 kr att ansöka om en skiftesman hos tingsrätten. När tingsrätten hanterat ansökan och tilldelat en skiftesman tillkommer arvodeskostnader. Den totala kostnaden för att anlita en skiftesman varierar och beror på dödsboets omfattning och vem som tillträder som skiftesman.

Tiden det tar att genomföra ett arvskifte varierar beroende på olika faktorer.

Ibland kan arvskiften slutföras relativt snabbt, medan det i andra fall kan ta månader eller till och med år. För att få en bättre uppskattning är det bäst att rådfråga en erfaren jurist eller arvspecialist.

Omfattningen av den avlidne personens ekonomiska situation och om det finns några oenigheter bland arvingarna om hur arvet ska fördelas kan göra att processen tar längre tid. Här är en lista på faktorer som kan påverka tidsramen för ett arvskifte:

Testamente och giltighet:  Processen underlättas om det finns ett giltigt testamente. Om det inte finns något testamente eller om det uppstår tvister om dess giltighet, kan det förlänga processen.

·       Skulder och skatter: Om den avlidne har skulder eller skatter kan detta komplicera processen. Skulder måste betalas och skatter måste redovisas och regleras innan arvskiftet kan slutföras.

·       Fastigheter och tillgångar: Om det finns fastigheter eller andra komplicerade tillgångar involverade kan det ta längre tid att genomföra ett arvskifte.

·       Arvsskatt: Skatter och avgifter som är kopplade till arvet kan påverka tidsramen. Det kan kräva tid att få nödvändiga intyg och genomföra de nödvändiga skattearrangemangen.

·       Oenigheter och konflikter: Om det uppstår tvister mellan arvingar kan processen förlängas avsevärt. Tvister kan leda till rättsliga processer, vilket tar tid att slutföra.

·       Juridiska och administrativa krav: Arvskiften kräver ofta juridiska och administrativa steg som behöver följas och dessa kan variera beroende på lokal lagstiftning. De administrativa kraven kan inkludera att skaffa intyg, registrera dokument och genomföra eventuella rättsliga förfaranden.

·       Samarbete från arvingarna: Om arvingarna samarbetar väl och snabbt tillhandahåller nödvändig information kan processen effektiviseras.

Det vanligaste är att arvingarna kommer överens sinsemellan om hur dödsboet ska delas upp mellan dem.
I de situationer där det inte går, kan tingsrätten utse en skiftesman som tar över ansvaret.

Arvingarna kan även ge förslag på en person som de vill ska utses till skiftesman. För att minska risken för oenigheter kan det vara bra att få hjälp av en tredje part som är opartisk vid fördelning av dödsboet.

Kostnaden för att ta hjälp av en jurist vid arvskifte kan variera beroende på situation och omfattning.

Om det finns tvister, komplexa ekonomiska tillgångar eller andra juridiska utmaningar, kan det kräva mer arbete och därmed högre kostnader.